tisdag, februari 15, 2011

Ibland händer det. Personligheten fastnar.



Ibland fastnar personligheten på bild. Jag vet inte hur exakt det avgörs, men ofta sker det när jag ser situationer, människor med kameraögat istället för med kalleögat. I det här fallet satt vi och snackade, busade och allt var frid och fröjd. Jag gick och hämtade kameran eftersom det kändes som ett speciellt ögonblick. Jag vet inte vad du tänker som ser bilden, men jag blir varm. Varm av att en liten människa kan rymma så mycket.

Suddigt men med känsla. Mycket känsla.



R to the O to the S to the A. ROSA. Just like that.








Hon har en härlig personlighet och jag ser mycket av mig i själv i henne.

Svartvitt från vardagen, februari


Kökschill med mamma.


Mer än en tupplur. Vägrar vakna fast jag rullar in vagnen i hallen mitt i larmet.