
Nu har J och M äntligen blivit föräldrar. Självklart blev det en liten flicka. Jag och S är just hemkomna från besök hos den nya familjekonstellationen.
Jag smälter. Kolla själva på bilden. Vilket underverk.
Lill tycker hon ska heta Tayla. Hon har kommit på det namnet själv, förmodligen är det en blandning av en sagokatt (Twayla) och älvan med de långa öronen här hemma (Ayla). Vad vet jag? Jag hoppas att J % M hittar ett namn som är lite mer "vanligt". Lill kommer inte bli glad, men flickebarnet ska ju leva hela livet med namnet hon får, och då kanske man åtminstone ska vara myndig, eller kanske åtminstone kunna räkna till 18 innan man får lov att namnge andras barn.
Jag lobbade för "Rosa", men det namnet kom inte ens med till första omröstningen. Det är för mycket ko i Rosa löd motiveringen, och just den invändningen är svårargumenterad. Fan, jag skulle sålt in det bättre...Kanske så här: "Jo ni vet, nu när bebisen ska amma så mycket mjölk, då tänkte jag att ett bra arbetsnamn kunde vara Rosa...bara tills vidare. Då hade namnet kunnat liksom sjunka in mer. Nu kom det inte ens in i hallen.
Vilket namn det än blir kära Rosa, så kommer jag göra allt för att du ska få det bra här i världen- allt. Och det ska du veta- är inte lite.
Välkommen.
Kalle